Glad katt trots syrade ben

Tjenare!

Jag har börjat inse en sak: jag är i extremt behov av uppvärmning för att kunna prestera dvs. få ordentligt tryck i tramporna (eller skidorna, eller simtagen, eller benen...). Vilket inte är så konstigt egentligen, alla vi behöver värma upp. Men jag är extrem. Kan ju också vara ett gammal Friskis & Svettis-syndrom. Men jag får inte riktigt ut "explosiviteten" de första milen. Vilket är ok när man kör själv. Mindre ok när man kör klunga alternativt lopp.

Som gårdagens pass till exempel. Körde med 30 km/h-gruppen. De första två milen trodde jag på fullaste allvar att jag skulle bli glatt avhängd. De snälla västmanländska backarna syrade sönder mina ben à la alpina förbackar. Beredde mig på att deppköra lugnt hem, liksom. Men så släppte benen efter drickpausen. Kunde hänga på gubbsen ända in i målet, drog rätt hårt (om än inte alltför länge per gång) när det gällde och fick upp det där härliga flåset som kännetecknar bra samarbete mellan kondis och styrka.

Tja, vad ska man dra för slutsatser utav detta? Jo.

• Mer träning, mindre lall. Träna effektivare, kanske kortare men tuffare pass än långa halvsega när man kör själv och mest doftar på blommorna. Att orka klättra på lill-klingan är en sak, nu gäller det att lära sig att klättra snabbt också. Speciellt med tanke på våra backars fjuttiga höjd.
• Cykla en halvtimme innan klubbpassen. För att orka med gubbsen ända från början. Verkligen en god idé.
• Fixa ordentlig bike fit? Peter tipsade om Elnas benproblem under CykelVasan. Och då var det enbart sadeln som behövde justeras nån centimeter Cykel är en materialsport och lägger jag feta penningar på utrustning så kan kan lika gärna lägga mer penningar på att lill-kroppen ska trivas till 100 % i utrustningen.
• Äta färre godsaker. Fett dålig idé.

Förresten så var det ett riktigt ögongodis-pass vi körde igår. "Grannen" kom med en ny überläcker Trek Madone, Anders visade upp sin nya Nishiki men Johan var ändå mest hi-tech med sin slanka svarta Canyon med Shimano Ultegra Di2-elväxlar.

Canyon med sin Johan! ;)

Alltså man blir ju obehagligt sugen på en ny bike. Men VILKEN?

Skojsiga minnen från CykelVasan 2012

Tja!

Tillbaks till verkligheten (läs: Västerås, jobb & sova i riktig säng) - efter en härlig helg uppe i Mora! Kändes nästan som en liten förlängning på semestern. Precis vad vi behövde!

Nu deltog inte just jag i själva tävlingen motionsloppet utan cyklade Katja-tempo på de biltomma dalavägarna (rätt så nice det med, faktiskt). Däremot har jag fått ännu ett bevis på hur roligt det där med mtb verkar - och är - samt blivit sådär sjukligt sugen på att skaffa mig en snygg, lätt och snabb skogsplogarhoj.

Men lite CykelVasan-minnen har jag skaffat mig ändå.

Här kommer de, mina små notiser i punktform:

• Party-mygg. Har fan glömt hur myggen känns efter att ha hängt i Frankrike / Stockholm / Västerås den största delen av sommaren. I Mora är myggen feta, bitska och påtagliga. Enda sättet att slippa dem är att cykla fort alternativt gömma sig i sovsäcken alternativt hänga inomhus men det sistnämnda är ju so boooring... När jag ska köra CykelVasan 2013 (för det ska jag minsann!) så kommer mina ben att glänsa av all Mygga-klet jag kommer att smörja in dem i. Mind my words!
• Råkade nästan-förolämpa Cyklotekets VD genom att kalla hans cykelkläder o-retro. Stackars Ted Kottulinsky (googlat upp mannen) råkade sätta sig bredvid oss inne på målområdet just när vi höll på och hällde upp varsitt glas skumpa efter Peters lyckade målgång (3.32, inte illa <3) och behövde bara nämna att han hade med Cykloteket att göra... så bröt det hus i helvete för då skulle jag ju prompt komma med mina åsikter kring deras damsortiment. Råkade lite smidigt exemplifiera "techno-looken" med hans tröja och "snygg-retro-looken" (tänk Coppi / Rapha) med Peters Rapha-motsvarighet (samt min, förstås). Nu visade sig det att Ted hyllade sina polers med sin tröja just denna dag och att han faktiskt brukade ha retro etc. Men min poäng var ju bara att plantera in en tanke om bredare damsortiment! Hoppas Ted - om han läser detta - förlåter mig i all sin ödmjukhet. Cykloteket är en grymt bra cykelaffär och många av mina prylar (däribland cykeln) kommer därifrån. Men det skulle inte skada med lite mer retro... ;)
• Asfalten. Visserligen inte något med just CykelVasan att göra, men satan vad skönt det var att nöta landsväg utan att hela tiden riskera bli av med tandemaljen! Inte så konstigt att så många körde rullskidor. Mora Kommun & Co. eller vad de nu heter borde vara stolta, Västmanlands Län - skäms - alltför många dåligt belagda vägar här i länet.
• Mora är en död tätort. Hur många kom til CykelVasan, typ, uppåt 9000 glada cykeldårar med respektive barn hundar polare och diverse? Och vad gör Mora? Jo, de riggar upp en så kallad stadsfest som slutar typ, åtta på kvällen, alla uteställen stänger klockan tio på kvällen och sen är det helt d.ö.t.t. Kommunledningen måste ha fått för sig att cyklister är lika med rollatorpensionärer. Så är inte fallet. Vi har rätt till att roa oss precis som alla andra. Tänk på det till nästa år.
• Missade Zorn, missade Vacchi, missade Öijer - missade samtliga kändisar. Varför? Jo, först skulle det minsann sovas i tältet och sen fick jag välja mellan att glo på kändisars målgång (och Zorns tavlor på Zornmuseet) och egencykling. Valde det sistnämnda. 

Fler minnen finns.

Men nu är det framåt vi ska blicka.

Kan inte sluta tänka på en viss tjugonia från ett visst tyskt företag. Känns farligt nära ett köp. Attans. 

MoraParken by night

Fortsättning följer.

Mot Mora!

Och så var det dags för årets Cykelvasan!

Min fina kille ska vara med och köra i år. Er ödmjuka landsvägscyklist åker till Mora för att campa, äta gott, samt köra ett par fina landsvägsrundor (blir någon av de här rundorna, nyfiken på Sollerön) under tiden mtb-folket gör skogen osäkert. Har länge funderat på att börja köra mtb jag med, men det får bli först nästa vår - så hinner jag välja ut en riktigt fin hoj åt mig...

Misstänker att det är fler som ska köra Cykelvasan - lycka till allihopa!

Ses i Mora ikväll :)

Cykling i Hållnäs, sill, gos och en sjujäkla massa mygg

Hej!

Tyvärr är den härliga midsommarhelgen över för i år.
Tur att det finns ett gäng bilder med fina minnen inbakade! Tycker vi kollar in lite midsommarbilder. Självklart med cykling som fokus :)

När vi kom till Kussil så började vi med att skåla i en öl och glädjas åt det fina vädret! Då vi var på plats först av alla passade vi på att packa upp våra bikes och ge oss ut på en sightseeing-runda. Jag hade aldrig varit i Hållnäs-trakterna förut och Peter skulle testa sina nya Furious Fred-hjul inför CykelVasan (därav MTB istället för racer).

Vi hade vädergudarna med oss! Turen gick först till Gudinge hamn, vidare till Ängskär och sedan vidare förbi små hamnar, campingställen och andra fina platser. Vad jag njöt av naturen!

Hållnäs-floran känns väldigt spretig, en tall kan lätt stå och kramas med en syrén-buske samtidigt som en orkidé växer glatt bredvid, ja ni fattar - skärgården fast ändå inte. Lite Gotland-feeling blandat med Karelen. 

Man fick nästan lite Mallorca-vibbar när solen sken på som mest. På kvällen grillade vi och softade järnet!

Dagen efter passade vi på att ta ytterligare en cykeltur inför kvällens aktiviteter. Rätt som det var hamnade vi i Skärplinge med ett par wienerbröd och en varsin kall frappe i handen! Jag undrar egentligen hur ofta jag lyckas ta en cykeltur utan att unna mig nåt gott under/efter turen. Det positiva med det sistnämnda är att jag slipper ändra min kroppsvikt i Endomondo-appen speciellt ofta ;)

Framåt kvällen blev det dags för en båtutflykt ledd av de här två herrarna!

Med oss hade vi nubbe, bullar, sillsallad och ett gäng busungar. Ovanför oss hade vi ett gäng ondsinta tärnor som fått för sig att vi ville åt deras ägg. Men inte gav vi upp för det. Så där satt vi i lä och njöt av den fantastiska utsikten och lugnet!

Så här vackert var det.

Efter båtturen blev det dags att bege sig till några bekanta som hade ordnat med en gemytlig midsommarmiddag. Och där blev jag kär.

Det var nog länge sedan jag hade fått gosa med något så lent, ömt, mjukt och härligt. Valpen tog mig med storm. Tyvärr fick jag inte ta hem honom.

Dagen efter bjöd vädret inte på några vidare cykelmöjligheter. Istället gav vi oss ut på en fisketur ute i skärgården! Fiskelyckan var kortvarig - två abborrar och ett gäng spiggar. Äsch, tänkte vi och drog hem och åt en massa sill, rökt lax och annat gott.

På söndag blev det dags för hemfärd. Fast först skulle vi förbi Furuvik och hälsa på Peters kusse som bor där. Sjysst, tänkte jag, då kan jag ju cykla dit så blir jag hämtad med bil väl framme! Några meter efter starten kom dock världens största regnskur, efter en km var jag genomblöt och ynklig och fick vända, byta om och hoppa in i bilen "civilklädd". Lite tråkigt men inte kul att cykla nästan fem mil dygnblöt och kall!

Åh! - en väldigt fin Midsommar med massa nya upplevelser (och släktnamn, höhö). Nu längtar jag bara tillbaka till klipporna och havet och lugnet. Fast vet ni vad... Om två veckor är det semester och gissa vart det bär av då (och ja, det har med cyklingen att göra)? Det får ni veta alldeles snart! Hoppas ni hade en skön Midsommar :)