tisdag 21 januari 2014

CYKELKATTEN.SE

Hej.

Hipster-Gösta har fattat det redan. Men nu är det dags även för mig att förstå - Cykelkatten hör liksom hemma på en egen fet domän lekandes med ett eget Wordpress-utseende och på en lite stabilare plattform än Blogspot. Jag är säkert sist i världen med att börja med WP men så har jag fortfarande inte sett Titanic heller, så vad kan man förvänta sig egentligen?

Hursom.

Du hittar den nya bloggen här:

CYKELKATTEN.SE <<< klick klick

så enkelt och självklart

FETT KUL, uppdatera era länkar så kör vi! (den gamla bloggen kommer att ligga uppe ett tag till, men hela arkivet inklusive kommentarer och sånt är redan flyttat till nya adressen)


tack AK för bilden förresten

måndag 20 januari 2014

Och årets cliffhanger går till...

Hej.

Stilltje här, hihi.
Gissa varför..!

Imorgon kommer nåt STORT att hända härinne. Jobbar hårt på att ni ska gilla det. Så lova att titta in då!

Så länge fortsätter jag med små glada hihis och fantastisk träningsvärk efter helgens skidpremiär, en mil om helgdagen vart det.

Puss!

lördag 18 januari 2014

Skid- och kuzminpremiär!



God morgon! Nämen titta vad jag har här då - en skidpjäxa! ja ni ser rätt - det är äntligen skidpremiär i vårt hörn av landet. Och inte bara det - även kuzmin-premiär (vink vink Pölder hihi) för mig. Jag har aldrig kört på kuzmin-sicklade skidor förut så det blir spännande. Skidor är liksom inte min tävlingsgren så därför känner jag att jag inte direkt förlorar någonting på att testa lite nya metoder. Däremot så älskar jag både skidåkning och naturen och om denna metod gör att jag förlorar en mikrosekund men skitar ner lite mindre i naturen samt slipper sprida skumma vallaämnen så känns det lite bättre i hjärtat i alla fall.

Så, snart dags för lite uppladdningsmellis innan jag hämtar Anna och så kör vi!

Ha en fantastisk dag. Puss!

/Katja på språng

fredag 17 januari 2014

Mätta cyklisten: Snabb mellissmoothie före träningen


Hej.

Här kommer ett recept på supersnabb och enkel mellissmoothie. Smoothie är kalas om man som jag har bara en kort stund mellan jobbet (eller plugget) och träningen och är småhungrig men vill inte peta i sig för mycket och för tung mat. 

För en smoothie behöver du:

* ett par-tre fikon (eller dadlar, eller både och)
* ett standardglas mjölk (jag kör antingen laktosfri vanlig mjölk eller havredryck)
* en stor matsked sojamjöl eller en näve cashewnötter
* en skvätt citron om man vill göra smoothien lite syrligare

Sedan är det bara att mixa ihop ingridienserna i en blender! Se till att mixa ordentligt för då bildas det härligt skum. 


Häll i dig så är du mätt och redo för att prestera - och glöm inte att äta riktigt ordentligt efter passet. Och att äta lite mer om det är distans du har i åtanke...

Puss!

Cyclocrossens cxiga språk - skriv ut och spara!

Jag vet inte hur det är med er, men jag har i alla fall spenderat hösten och tidigvinterns kvällar med att glo på massa cyclocrosslopp, kanske den mest publikvänliga formen av cykellopp (förutom bancykling då kanske, men det är å andra sidan inte lika actionfyllt). 

Det oficiella CX-språket heter cxiska (uttalas som [séksiska] samtidigt som man klatschar sig själv på den högra stjärthalvan) och uppfanns av lammullsfarmarna som på femtiotalet levererade ylleunderställ till de tappra, retrolooking velocipedryttarna i Belgien som bokstavligen cyklade och sprang över diken och ängar i strävan om att fortsätta landsvägssäsongen så långt det bara gick. Idag heter språket nederländska (sicket jobbigt långt namn!).

Idag är det enklast - och mest autentiskt! - att njuta av de CX-race som kommenteras på originalspråket. Och vad säger egentligen Compton när hon snuvat Vossan på eerste positie?

Jag bjuder här på en komprimerad parlör till cxiska. Skriv ut - släng upp på väggen - njut av förståelse! Voilà - här är de vanligaste termerna...


...och här är siffrorna (som ju oftast används till cyklisternas placeringar):


Tack Tony Carlsson som sammanställt parlören till cyclocrossfansens glädje. Glöm förresten inte att gilla Tonys och Johans CX-sida på Facebook för mer CX-nytt!

torsdag 16 januari 2014

Ömsar skinn.


Det händer grejer här. Eran lilla skitkatt ömsar skinn och kommer snart ut i en fantastisk, ny förpackning - med samma fantastiskt röriga och cykeldedikerade innehåll - fröjd för både läsare, annonsörer och kreatören. Under tiden jag skapar kodmagi rullar denna utgåva på som vanligt. Puss!

Kropp och klubb.



klubblokalen - luggsliten och andas 
(mest svunnen, men det ska vi ändra på) cykelhistoria, 
ni skulle ha sett de andra rummen fulla med pokaler och affischer!


till och med Grannen kan vara seriös ibland :) <3

God morgon! Nu kan vi pusta ut, kroppen känns inte lika matt och seg! Kommer att fira med försiktiga (host host) intervaller med kära klubben ikväll.

På tal om klubben så hade vi, VCK:s motionsgrupp, ett bra och givande möte igår kväll. Vi har ju nu träffats lite för att ta fram det bästa möjliga upplägget för våra motionsledare. Precis som många andra klubbar är VCK i behov av fler ledare inom samtliga fartgrupper - men främst inom de lugnare grupperna som intro och lugn. Att bli cykelledare har utvecklat mig väldigt mycket som cyklist och som människa. Jag minns precis när jag började som ledare. Det var innan jag själv ens kunde stå upp på racercykeln! Men viljan fanns där, liksom intresset. Min bristande erfarenhet kunde jag kompensera med humor samt med att fixa motionärernas kedjeavhopp samt justera lite vajrar. Och sedan cyklade jag skitmycket mellan mina pass också. Och tränade på att tryggt och säkert bjuda "mina" motionärer på glada och utvecklande cykelupplevelser. Med fler och roligare teknikmoment. Och det bästa med det hela - jag hade alltid någon att som kunde ge råd och tips. Det bör man ju tänka på om man tvivlar på sin ledarskapsförmåga - man är aldrig ensam och man får vara beredd på stöd och råd i överskott, både från de andra ledarnas och från de ivriga motionärernas sida. Och trots att jag själv funderat mycket och bloggat om bra vs. dåliga cykelledare så finns det egentligen bara en sanning - och det är att man lyckas, bara man gör sitt bästa och har kul på köpet.

onsdag 15 januari 2014

Har du någonsin sett sand?

Ibland, vissa gråare dagar kan man känna sig liten och obetydlig


som om man vore en del av den gråa mänskomassan som bara jobbar, äter, tränar kroppen och egot, duschar, kollar på tv och sedan gör saker om och om igen och lämnar inga avtryck andra än på miljön


som om ens betydelse är inte betydande för någon annan än en själv och varför gör jag det jag gör? Är det inte bättre att ge upp? varför försöka när det finns miljoner med likadana liv som mitt, vad skulle skilja mig från den grå massan?


ursprungsfoton från Sandgrains

Men så ser de vanliga gråa sandkornen ut, förstorade tvåhundrafemtio gånger i mikroskop.

Och om pyttiskorna ser ut som så, ingen varann lik i sitt skönhetsunikum, hur ser vi människor ut då, om vi faktiskt stannar upp och verkligen börjar tro på att det vi gör har betydelse och utgår därifrån?

jag undrar då det.

Brus i skallen, längtan i benen


ihelgen åker kondomdräkten på, älskar den här jag fått av jobbet 2012

Hej.

Alltså träna på rester av streptokockdödande antibiotika i kroppen. Inte kul. Jag förstod inte ens vilket skick kroppen var i eftersom hela corepasset gick som i dimma. Men det var skönt att sträcka ut lill-ryggen och sidoplanka järnet till ambient musik (så ballt med moderna F&S-instruktörer, word!). Idag äter jag inga piller men känner mig ändå smått dåsig och slö, får bli en sjujäkla lång promenad ikväll så sjuklingkroppen återställer sig lite till innan klubbspinningen imorgon.

Förresten så märker jag att den förslöande bisubstansen i tabletterna verkar kommit åt min hjärna också. Räcker precis till jobb och inte så mycket annat kreativt, blä! och till att längta järnet till helgen då jag bannemig ska köra skidor till jag däckar inne på krogen vi ska med tävlingsgruppen på kvällen. Alltså seriöst bara jag som blir helt sjukt till mig av snö? Sommar är nice. Men inget är mer förlösande här i livet än fett med snö efter en mörk bajsbrun halvvinter vi haft här uppe i Norn.

tisdag 14 januari 2014

Handryggen mot pannan fast jag inte bryr mig.

Vissa dagar förstår jag än mindre än vanligt. Vissa dagar är jag villrådigare än vanligt. Och tilliten sviker, minut på minut. Idag är en sådan dag och jag tänker rädda den stort genom att

ÄNTLIGEN

träna! träna! träna! mot våren

men lugnt och varsamt förstås, palla få tebax halsflussen (vågar jag ens tro att den är över? Kroppen känns som en microtinad kanelbulle just nu).

Så det får bli en timmes instruktörsledd coreträning. Och vätternlax och massa te och choklad på det.

Ser förresten fram emot helgen - även om jag tyvärr får ta det lite lugnare än distansgrabbarna.

Förhoppningen är skidor en dag (lördag?) och MTB på söndag (eller tvärtom). jag räknar starkt med att någon av brudarna är på minst ett av passen i helgen, annars blir det jag och de stumma pålitliga tallarna ute i mina älsklingsskogar, inte helt fel det heller.

Nu sticker jag till gymmet, säg häj häj!


Belöningen hägrar! Måste förresten starkt rekommendera Clipper-teer, 
satans dyra men fett fairtrade och framför allt - gudomligt goda och helt fria från parfymer. Köper dem på Coop i stan men finns kanske på andra ställen

måndag 13 januari 2014

CX-hångel och måndagsöverlevnad.

älskar vindisen jag fått i klapp av Stefan <333 :D

Inatt drömde jag att jag tävlade i cyclocross, hånglade och dansade till punk nånstans där det var varmt och skönt och tropiskt men inte för svettigt. Vaknade alldeles salig innan jag insåg att termometern visade -11 och att det inte skulle bli en skiddag idag ty det råkade visst vara måndag jobbdag.

Bet ihop och försökte glädjas åt små saker i livet! Som att:

* fotbromsen fungerar äntligen på gammeltrallan Grannen fixade åt mig! Tack Sveriges framtida elithopp Tony för fantastisk insats

* jag har bara ett par dagar kvar på min halsflussknarkkur och kan alltså snart börja äta pizza igen! och träna  som tusan förstås!

* snön är här och håller det i sig så blir det skidor i helgen!

* det finns ett gäng i klubben som vill åka till Mallis relativt tidigt i år - yes yes, jag åker ju gärna så tidigt det bara går men roligt när vi är fler som samma klubb liksom

* Annas nyårslöfte är hon vill stå på en pall i år vilket ju passar mina små sparringsyften alldeles utmärkt. Anna - fantastisk cykelpartner och stenhård cykelmotståndare! synd dock att vi inte kommer att kunna tävla i samma klass i år (Anna - D30/senior, jag - damsport/elit)

* jag under konvalescensen haft tid att läsa och mentalt bearbeta en hel del sidor ur kloka skrifter som Elitplan för svensk cykelsport, Racing tactics for cyclists etc. Bra skit, även om elitplanen är lite för allmän på sina håll

* jag - om jag inte bommar deadlines & stuff - kan äntligen komma lite närmare mina skribentambitioner (får tyvärr inte avslöja nåt ännu)

och sånt.

Nu - kvällsjobb och frisk luft på det. Sjukdomsöverlevnad när det är som bäst. Puss!

söndag 12 januari 2014

Klädtips för kurviga tjejer, Vättern lovestory, grym mekskola och annat söndagsgodis.

Hej. Halsflusskuren tär fortfarande på min kropp så jag tröstar mig med att klättra på väggarna ta fina vinterpromenader (har äntligen köpt pälsiga vinterskor med ergosula, så tantskönt!) och planera träningsvåren och -sommaren (kommer förstås att dela med mig av planen till er). Har alltså inga träningsrapporter att delge idag - men dock fem stycken länkar som jag tror ni får glädje av. Varsågoda!

Länk #1: MadeGoods cykelmekskola är ett fantastiskt pedagogiskt onlineverktyg för dem som vill lära sig att meka med sin cykel själva alternativt behöver lite extrastöd i ett visst moment. Man får inte bara textbeskrivning, steg-för-steg-videos samt tydliga bilder - skolan kommer även med förslag på vilka verktyg som behövs för ett visst moment och var de finns att köpa (opartiskt!). Kanon för mig som ju snart måste byta framväxelreglage.


Länk #2: Helenas Vätternrundan - en lovestory förstås. Den finaste kärleksförklaringen till kärleken och cyklingen jag läst på länge. Favoritmarkerat och värt att ta fram de gångerna livet känns grått och hoppet gått ut med hunden. Andas en hel del punk också, för Helena har vågat som tusan där, i livet och om inte det är punk så är Påven vänsterpartist!


(fortsättningen får ni läsa själva...)

Länk #3: Veeka cykelhandskar. Har ni gillat Gantolis handskar (vilket jag förstås gjort eftersom jag är en riktig handskfetishist) så kommer ni att älska Veekas. Minimalt med padding (yes!), sexig design och god ventilation. Pax på paret nedan, fler färger finns. Mums!


Länk #4: Cycling clothes for curvy girls del ett och två är två läsvärda inlägg av en av mina måste-läsa-ofta-bloggar Unofficial Unsanctioned Women's UCI Cycling Blog. Trots att jag inte är en "plus-size"-tjej så har jag belönats (eller förbannats, beror på sammanhanget) med old-school-kurvor som gör klädvalet något mer komplicerat än för den med rakare gränssnitt. Rapha är ett av de märken som har grejat det där men det finns fler smarta märken med något för alla - dig med XXL i tröjsize, dig med breda axlar, dig med väldigt breda vader... Ja, många bra tips på affärer finns helt enkelt för allas utseenden. Jag tänkte så småningom själv skriva ett inlägg med lite tips på kläder för oss kurviga tjejer men under tiden kan ni som känner er "träffade" läsa de här fantastiska artiklarna: den och den.

Länk #5: Velocast är en sida med trevliga och välgjorda podcasts om cykling! Gillar man brittisk kommentatorstorrhet och noggranna analyser av händelseförlopp och detaljer så kommer man att uppskatta Velocasts poddisar.


Det var de fem, ha en njutbar söndag, själv ska jag göra i ordning mina skidor och hoppas på mer snö under natten!

Puss.

fredag 10 januari 2014

Präst utan Bibel.

Hej. Smått mosig i benen. ÄNTLIGEN!

Förresten så kände jag mig som en präst utan Bibel igår. Blev tvungen att hoppa in som spinningledare på klubbspinningen igår - vilket jag fick reda på först när jag, stressad och jagad, tågade in i salen fem minuter efter passets början! - och hade förstås glömt min iPhone hemma. Fick i panik jaga musikspelare och sedan improvisera fram ett pass till den snälla <333 receptionskillens hurtiga men så icke-Katja nyhousehits. Försökte mig på mina klassiska åttor x 5 med backe x 2 och spurt x 2 (med vilor emellan) men det hanns ju förstås inte med men lite jobbigt fick klassen i alla fall!

Hade ångest hela kvällen efter passet igår. Gällande musik och passupplägg är jag en sådan där sekundiös (heter det så?) perfektionist. Varenda deltakt ska stämma och upplägget ska vara lika tufft som det är balanserat och harmoniskt.

Om någon VCK:are läser här så kan ni förresten förvänta er två nya passupplägg för vårterminen: nytt intervallupplägg för vardagar och stigningsbaserad distans för lördagar.

Välmött.

P.S. Receptionskillen ska erhålla en tacköl. Så djävulskt sjysst att bara låna ut sin telefon ba sådär.

P.P.S. Håll tummarna för att jag inte åker på en hjärtmuskelinflammation nu också, med icke-färdig antibiotikakur och allt *hälsorebellen*

torsdag 9 januari 2014

Latte baby commuter.

Nu längtar jag lite extra extra till våren. För då kan jag nämligen ha min nya absolutaeverevereverfavorita ylletröja på mig när jag caféracear ner på stan. Tänker förstås matcha den med en kortkort kjol och ett par slicka fredperrysar.

Den är crémelattefärgad, har en fantastisk söt liten ficka med rosa avtagbart lock på, kommer från min favvobutik och är en supergullig present.

Lyllos mig!

Guide till teamdressar 2014: Katusha, Belkin och Lotto Belisol

Hej. Märkt att nåt har hänt med proffsstallens look men inte riktigt kunnat sätta fingret på vad? Tänkte väl det. Men var inte orolig. Vi kör en liten genomgång tycker jag, med fokus på just kläderna så slipper vi eventuella stilmissförstånd i framtiden. Först ut är Katusha, Team Belkin och Lotto Belisol. (Sorry för sämre bildkvalité, jag har självklart försökt hitta de bästa bilderna men än så länge är inte många bra foton ute. Och självklart kommer det att komma en guide även till de kvinnliga stallen vars dressar fått sig en ny look!)

ett. Katusha

Katusha är ett stall med tydlig rysk koppling och sponsring - oavsett hur många av stallets ryttare nu faktiskt kan kalla sig ryssar. Stallets dress har därför alltid varit känd för sitt "ryska" utseende - starka kulörer rött och blått och konstrasterande vitt (som ryska flaggan ungefär) samt det karakteristiska Moskva-ornamentet subtilt insprängt i bakgrunden. 2014-årströjan saknar Moskva-ornamentet som ersatts med bokstaven Ю och den ryska flaggan har fått åka ner till tröjans liv. Även om jag aldrig varit nån Moskva-fan så är det lite synd att ornamentet tagits bort eftersom det är det som ju gett dressen dess rysk prägling. Tanken är förmodligen att addera ett slags internationell touch till stallandan. Att flaggan inte kommer att synas lika mycket som förr gör inte mig något, har aldrig varit nån större anhängare av överdrivet flaggviftande - oavsett land. I stort gillar jag dock den nya, lite mörkare dressen bättre. Plus på de tydliga, svarta muddarna. Och på att min ständiga etapploppsfavorit Purito cyklar för dem.

två. Belkin

Team Belkins look är lika i tiden som den är småtråkig. Den största förändringen sedan 2013 är egentligen att laget nu sponsras av Bianchi istället för Giant - vilket ju förstås märks på tröjan. Annars är ju stallets kit relativt avskalat och sponsorfritt, förutom själva Belkin-hyllningen dårå. Det som kommer skilja Belkins look från de andra stallens är att det är fritt fram för fler sponsorer att "hyra" plats på Belkins dress. Under kommande året kommer dressen byta utseende då och då. Egentligen är det inget som UCI applåderar åt men Belkin är ett litet undantagsfall då allting gått så fort sedan laget nyblidades i mitten av 2013. Alltså är det först 2015 som laget ämnar spika den "slutgiltiga" dressdesignen. Som ju förhoppningsvis behåller sin gröna fräschhet men pyntas lite mer - kanske med en stänk av celeste?

tre. Lotto Belisol

Vad är er spontana reaktion när ni ser det belgiska stallets nya dressdesign? Jag vet inte varför men jag tänker - bensinmack! Brandstation! Lastbil! Och typ, tidningslöpsedlar i mackens skyltfönster. Om det är en negativ reaktion? Både och. En sak är i alla fall säker - ändringen är drastisk, se själva liksom! Än så länge är jag villrådig - jag kommer att sakna den gamla, somrigt cykliga designen. Samtidigt känns det befriande och sportsligt med en design där sponsorloggan matchar dressen och inte tvärtom! Som förr i tiden, där man broderade in sponsornamn utan att ta hänsyn till den aktuella sponsorns kommersanpassade typsnitt. De beligiska ränderna matchar rött och brallorna förblir någorlunda skoj samtidigt som svärtan ändå balanserar upp oversizeloggan. Men ändå, det är för mycket brandbil och för lite cykelsommar över den nya dressen.

Vad tycker ni? Vilken är er favorit? Vilken är fulast? Sitter ni på några extrafakta jag glömt att ta med?

Näst på tur är Omega Pharma-Quick Step, Astana och Orica-GreenEdge. Puss!

onsdag 8 januari 2014

Licens och Siljan Runt.


Hej.

Ute regnar det.

Men inne här är det mysigt! Alltså inne här, i mitt cykelhjärta. Jag har nämligen börjat skissa lite på sommarens cykelplaner. Börjat fixa det där med tävlingslicens, samt börjat på ett lopp- och  tävlingsschema. Jag tror nämligen på att det är nyttigt att blanda njutning med rage. Även om tävlingsrage förstås också är njutning så vill jag ändå ha vissa helger lediga för lopp vars högsta syfte är ren och skär upptäckarglädje (i farten, förstås). Förhoppningsvis så många som möjligt med Periferigruppen, vi cyklar ju så fint ihop!

Så imorse anmälde jag mig till ett sånt typiskt njutningslopp, Siljan Runt, sextonmilasträckan. Vi kommer att bo i samma stuga som förra året, alltså typ mittemellan Rättvik och Mora. Ser fram emot att upptäcka det loppet!

Ikväll ska jag börja träna igen. Egentligen borde jag ju vänta till antibiotikakuren är helt över plus lite till men lite lugnare coreträning kan ju knappast skada.

Puss!

tisdag 7 januari 2014

13 saker ni misstänkt om mig men aldrig ens vågat tro.


Hej. Eftersom jag fortfarande har halsfluss och är alltså lika stor cykelförebild som en femtiotalspojke som fått sin första moppe, snor jag idén från Helena <3 som snott den från Elna <3 som snott den från Jessica (ny för mig, verkar lagom pro!) och radar här upp ett gäng saker ni säkert anat om mig men liksom aldrig vågat ens föreställa.

Och eftersom jag ju ska vara så jäkla unik hela tiden så kör jag siffran tretton som ju är en mörk, svår och lite kittlande farlig siffra. Precis som jag med andra ord!

noll. När jag var liten var jag mycket tunn, sned och svag och sjuk i kroppen och hade usel motorik och sånt. Läkarna var inte helt säkra på om jag någonsin skulle bli "normal" så mamma skrev in mig i både sim- och konstskola, dels för att stärka min motorik men också för att jävlas med diagnoserna. Det hjälpte. Mamma är bäst.

ett. En gång runt tvåtusentvå var läkarna på väg att sätta in en pacemaker i mitt bröst eftersom jag led av ett elektriskt hjärtfel. Jag fick panik och vi chansade på att felet skulle "växa bort" och det gjorde ju det. Jag hoppas det i alla fall. Är ändå lite försiktig med saker som elväxlar och sånt, palla dö av kortslutning i tummetott! (nä skojar ba)

två. En gång i tiden startade jag Stockholms snobbwannabeskitnödighetsborg Östra Reals Gymnasiums första förening för HBTQ-people. Drog ur mig själv lite senare, vart uttråkad när det började flyta på. Är bäst på att dra ihop folks för att få dem på saker, den dagliga driften får gärna skötas av någon annan mer lämpad.

tre. Jag mår illa av ens tanken på att blanda ihop torrsaker så som müsli, flingor o d med vätskor så som mjölk, fil o d.

fyra. Jag älskar att fiska, speciellt kasta och meta. Drömläget är att sitta i en liten roeka, klockan fyra på morgonen, och lyssna på knastig am-radio ute på en dimmig innesjö samtidigt som man plockar upp en gäddis eller två.

fem. Jag saknar nästan helt luktsinne. Därför kan jag tes som överdrivet hygienisk av mig, men det för att jag ju inte riktigt kan veta om en viss tröja luktar svett eller inte. Jag tycker dock vissa parfymflaskor är fina så jag brukar fråga mina kompisar om en viss parfym passar mig och kör på den sen! Just nu är jag helt inne på klassiska Chanel nr 5.

sex. Jag har extrem fågelfobi. Det är sjukt handikappande, speciellt när hela pelotonen chillar på en uteservering medan en annan får glatt finna sig i att svettas inomhus bara för att någon dum mes bestämt sig för att söka närhet på caféborden. Värst är ändå storstäder. Och ja, jag har gått i terapi och nej, det har inte hjälpt.

sju. Jag älskar historia, speciellt Europas kulturhistoria och jag är konstant nyfiken på allt som matar mitt intresse. Är dock inget jag känner att jag vill hävda mig inom utan jag bara undersöker, läser och... njuter.

åtta. Jag är helsämst på huvudräkning, nästintill debil. Därför kollar jag i princip aldrig på kvitton och har säkert blivit "lurad" otaliga gånger.

nio. Jag är väldigt ojämställd när det gäller hushållsarbetsrollerna i ett förhållande. Jag hatar till exempel att tvätta och finner det momentet rakt ut sagt kvinnofientligt. Kastar hellre behån! Däremot så älskar jag att diska och laga mat. Går igång som fan på att servera mat till objektet för min åtrå, mannen alltså.

tio. Jag kan tes som något ytlig, smärre fåfäng och ganska teatralisk person. Men luras inte - på insidan är jag mjuk som skirad (äkta) smör och liten som en citronfjäril på din barndomsstugas sommartrapp.

elva. Jag drömmer om att så småningom jobba med det jag älskar mest och det vet ni ju vad det är.

tolv. Jag har haft piercing i läppen och undercut på skallen och festat till synthmetalrockgothtechnoravepop typ nästan veckans alla dagar en gång i tiden. Jag älskar att festa.

tretton. Jag älskar att känna mig snygg, lyxig och utsökt när jag cyklar, det är typ nästan det viktigaste för mig, efter snabb förstås. Sedan ser jag förstås aldrig ner på dem som ger fan i hur de ser ut på cykeln, men jag trivs bäst i min lilla la grande bellezza-bubbla.

Det var de tretton sakerna, voilà! Gillar vad du läst? Gilla min Facebook-sida också. Puss!

You're simply the best. Better than all the rest.

Fan, trallan vart ju stulen som ni vet. Och jag, halsflussig och deppig, tog bilen upp till Sandviken för att gosa med Frida och liksom, förtränga lite av cykel- och träningslösa verkligheten.

Men så plötsligt! När jag fortfarande var uppe i Sandviken så får jag ett sms från Grannen. Sms:et innehåller en länk till blocket samt Troligen ganska stöldsäker. Kan titta på den och köpa den åt dig om du vill.

Jag öppnar länken till Blocket och se där - en stöldsäker men ändå stilig åttiotalstralla uppenbarar sig i all sin härliga billighet.


Jag skriver Ja!!!

Och tänka sig! Utan att jag ens tjatat/gnällt/skvätt tårar innan så köper Grannen cykeln till mig - tillprutad dessutom - fixar den, smörjer in den, justerar den och köper till nya smådelar och om det hinns med så får jag den ikväll.

Det är väldigt sällsynt med billiga begagnade cyklar i finfint skick.

Men ännu mer sällsynt är det med lirare som Grannen. Den absolut bästa sortens lirare.

Sug på den ni cykeltjuvar. Vi kommer alltid vinna ändå.

---

Ik heb een goede vriend. Grannen. De andere dag kocht Grannen een gebruikte fiets voor mij. Zonder dat ik hem had gevraagd! Hij wist gewoon dat ik nodig had een nieuwe fiets na mijn oude was gestolen. Dus ging hij op zoek naar een mooie oude fiets op Blocket, genaamd de verkoper en vervolgens ging en kocht de fiets. Als ik geluk ik krijg om het vanavond te downloaden en dan moet ik niet meer lopen. Ik ben zo dankbaar en geraakt!

fredag 3 januari 2014

Mot Gaybay!

Jag är av en uppfattningen att humor, resa (om än kort!) samt goda vänner är typ, bästa lösningen på livets ungefär alla situationer (de övriga löses med lite mer list och några fler koppa citronte med chokladbit till, men riktigt extrem är inte min situation just nu).

Då jag är ocykelbar just nu blir kvällens packning lätt. För jag ska upp till Sandviken och leka med en av de allra käraste jag har - Frida! (blond, cyklar grön Merida när hon inte hoppar häst, säj häj om ni ser henne svischa förbi i sommar!)

Är glad och lugn i magen.

Ha en fantastisk fredagskväll!

Puss.


jag och Frida kokosollar våra ben inför Rahpa Women's 100 i somras

Men jag glömmer aldrig bort var du bor, nej.

Fasiken, jäkla skitstart på det nya året. Och då snackar jag inte ens om det oresonligt otäcka elände till väder som utspelar sig därute. På nyårsdagen fick jag ont i kroppen, feber och sånt och igår morse så var det bara att pallra sig iväg till vårdcentralen där halsfluss konstaterades för tredje gången på ett år! och jag som verkligen längtade till träningsvardagen. Jag har inte tid med ännu en sjukdomsperiod! Har faktiskt börjat fundera på att operera bort halsmandlarna, fått lite tips om det och börjat kolla upp det. Någon av er som har erfarenhet av operationen?

Halsfluss kan man dock leva med, även om det innebär en vecka utan pulshöjande träning (läs ingen träning alls, all träning utan pulshöjning är typ, livsuppehållande motion).

Nyårsdagen bjöd på ytterligare en besvikelse.

Jag hade ju varit i Stockholm över nyår (familjen bor där). När jag anlänt till Västerås Centralstation så upptäckte jag det svindyra supersäkra låset till min älskade DBS-gulis sönderklippt (söndertångat? söndersågat?) och ingen damtralla i sikte. Alltså någonting gick sönder i mitt hjärta. Det handlar inte om materialism, det handlar inte om att den var glänsande, gul, vacker böjd, gav mig många komplimanger, matchade så!.. - nej, det handlar om känslan av ett slags fatalistisk känsla av hjälplöshet. Att det inte spelar någon roll hur mycket vi skyddar oss, ondskan vinner ändå. Gulisen är den tredje vardagscykeln jag blir av med här i Västerås. Och visst, jag har två dyra snygga sportcyklar ståendes hemma. Men jag är en retrotjej i kjol som måste föra mig fram på damtralla i vardagen, så är det bara!

Gulisen var en present. Hon hann inte ens bli ett halvår. Och hon var inne på en treveckorsservice innan hon stals!

Jag kommer förstås göra en polis- och försäkringsanmälan (även om jag inte kommer att få ut speciellt mycket på försäkringen med tanke på självrisken etc.).

Men om ni någonsin ser en supergul klassisk DBS-damcykel, treväxlad med Shimano Nexus (de bytte från SRAM under servicen och alltså är min cykel unik i sitt parti med att ha Shimano istället för SRAM), med kjolskydd dock utan korg - ring polisen och be dem att komma till platsen. Då är det förmodligen min hoj som står där och saknar sin retrotjej.

onsdag 1 januari 2014

Målliggare för avsnitt 2014.

Hej.

Sitter och väntar på tåget här på Centralstationen och petar i näsan (allt för att slippa att gentlemannen mittemot mig stirrar ögona ur sig på mig, har jag horn i pannan?) och reflekterar över mina mål för 2014.

Risken får ångest är stor (För högt satta mål? Alla "tänk om..." och "hur hanterar jag mitt eventuella misslyckande?"). Men den som riskerar är också den som till slut dricker skumpan, eller hur gick den gamla goda klyschan. Men nu är jag ingen Trump-typ och det är inga fastighetsaffärer vi pratar om. Nej, vi pratar kropp. Body. Lekamen. Kött.

Min kropp är lika stark som den är ojämnt tränad genom åren. Dess kapacitet är stor - redan som junior var jag en lovande talang inom simsporten och tränarna typ nästan stod på knä för att jag skulle fortsätta elitsimma. Men jag - eller snarare mina föräldrar, jag var ju barn då - sa nej till elitsatsning inom simning. Problemet var ju bara att det inte hände speciellt mycket lovande med kroppen efter "simkarriären" och fram till jag upptäckte cykling och återupptäckte skidåkning för två år sedan.

Alltså - en masse år av hårt pluggande, lika hårt festande och resande, diverse personliga issues (OBS, ej psyko men alla haft sina issues ni vet) och väldigt periodande träningsmässigt. Typ jojo-tränande.

Men nu är jag här, erkänd träningsnarkoman sedan två år tillbaka, och har till min glädje upptäckt att lill-kroppen kan ÄN. Rent nivåmässigt befinner jag mig på gränsen mellan VÄLDIGT glad motionär och dumglad senior. Det finns bara ett problem - eran Katja är för gammal för junior för ung för senior och platsar alltså i enbart ett seriösare sammanhang - ELIT.

Jag är inte på elitnivån. Fast jag kan vara en stark häst (vacker slank fluffhäst med såna fina pälssockor på) på vissa rundor så är formen ojämn och jag har inte TRÄNAT tillräckligt mycket och framför allt, länge för att hävda mig i elitsammanhang. Elitbrudarna är sega och sjukt starka och jag kan ju alltid börja med att gå ner ett par-fem kg innan jag ens kan fundera på att hänga på elitklungan hela vägen in i mål på ett längre GP. Ok, vissa dagar kanske men väldigt få sådana i så fall. Fortsätter jag träna utan att skada mig så är jag elit 2016, möjligen slutet på 2015. Inte i år.

Men jag siktar ju på familj och babybarn och sånt också nån gg innan jag blir för trött för sånt, liksom. Ibland tänker jag att skit Katja, hur ska du lyckas med både och? Kan iofs alltid bli ihop med en snäll hemmaman som sköter markservice men nu har ju jag förkärlek till cykliga lite svåra män med ådriga vader och sådana får man ju inte av att att vara hemmaman.

Men sånt får en ju ta som det kommer och under tiden tränar jag som om det inte fanns något som hette självinsikt ;)

Så, cykelmål för 2014:

* klå Grannen i antal cyklade mil


* hänga med storklungan under kommande sommarens klubb-GP


* låta bli skador


* fortsätta vara snyggast på cykel


* hävda mig järnet i sportklassen på de tävlingar som har en sån


* köra många tävlingar


* bli någorlunda o-pinsam (tekniskt) på crossen jag ska köpa


* leverera en fantastisk cykelblogg!


* bli en mer offensiv, klok cyklist


* bli en mer kurvsnabb cyklist


* donquijotta mig uppför backar som Klevaliden utan att gnälldras uppåt som en annan stenbumling


* vinna NÅNTING


* köra så många roliga rundor jag bara mäktar med


* bli bättre på att raka benen, tur jag har ljusa fjun!


* jobba mot elitsatsning inom två år

OCH NJUTA PÅ VÄGEN.

Tja, tåget är strax här, slutpetat i näsan och på mobilen. Mot nya mål, gott nytt år igen!

Puss.

Min nyårsnatt.


God första januarimorgon!

Hade ni ett bra firande? Själv tog jag det väldigt lugnt men hade ändå kul! Åt först festmiddag med min familj på Lidingö och drog sedan in till stan för att dansa in det nya året till tonerna av Dead Kennedys, Sisters, Siouxsie and the Banshees, Pistols och annat fint tillsammans med min "gamla" stockholmsbästis Sebban. Stället stängde ett och det vart ju alldeles lagom.

Alltså finns typ - nästan - inget roligare än att dansa. Speciellt när man är som jag och saknar trötthetsspärrar ;)
Idag har jag ont i halsen, magen och skallen.

Kommer kännas SÅ skönt att komma hem och träna igen. Om jag är frisk dvs., hade lite för kul igår för att komma ihåg halsduken och mössan...

Ha en underbar första januari!

Puss.

---
Hey. Hoe was uw feest vanavond? Ik had plezier en op de tonen van punk muziek danste samen met een goede vriend. Nu vooruit kijken, welkom 2014!