Ett öppet brev till DBS.

DBS när hon var bäbis

kliniskt ren, hemma väntandes på sin jungfrutur :)

"Kära DBS.

Jag heter Katja, är sjugosju vintrar och bor i en mellanstor svensk stad som heter Västerås.

Nu har jag varit utan brukscykel i snart två veckor.

Känn på den - två veckor! 

Dumma DBS. Hur svårt kan det vara att skicka ett standardhjul till en damtralla egentligen?

Vet ni vad jag har gått igenom under de här två veckorna?

Nä, tänkte väl det! Ni har inte en aning. För ni bor i Norge medan jag bor här i Västerås och vi är liksom inga kompisar inte ens bekanta. Ni läser förmodligen inte ens denna bloggen vilket innebär bara en sak - att ni är ena ignoranta bilburna tråkmånsar utan någon som helst empatikänsla.

Fatta.

Jag har behövt gå upp tidigare än vanlig. En halvtimme tidigare faktiskt! För att hinna ta den där förbaskade promenaden till jobbet. Och visst, promenader är mysigt. Jag älskar promenader. Men ibland vill en bara komma fram, snabbt. Jag har testat samtliga vägar till jobbet. Jag vet precis hur killarna som renoverar fasaden på Tessingatan, ser ut (helt ok utseende, dock inget för mig)

Jag har inte kunnat storhandla. För alla affärer där saker säljs i stora, billiga mängder ligger långt ifrån staden och ska jag hinna med både jobb träning och vänner så finns det ingen tid över till att promenera två timmar om dagen bara för att handla billigt. 

Jag har behövt låna bil och på så sätt bidragit till att vår planet förr eller senare går åt skogen. Men det är ert fel så jag tänker inte ha dåligt samvete.

Jag har behövt duscha på anläggningen (svettig promenad leder till förkyld Katja) och på så sätt torkas till lite, eftersom man ju aldrig orkar kånka med sig alla fina krämer och oljor jag annars smör in min vackra kropp i för att inte se ut som ett fnöske i hyn.

Men värst av allt - jag har känt mig som en sån där icke-cyklist som skrämts av snabba människor swischandes förbi mig. Nästan så att jag viftat med knytnäven åt män i lycra.

Fattar ni vad ni gjort mot mig?

Jag tänker kanske kräva er på ersättning för lidande.

Synd bara att jag älskar min gula tralla som ni har designat i Norge och producerat i random asiatiskt land. Annars hade jag bytt cykel.

Far åt pipan eller skicka mig ett presentkort så att jag kan pimpa upp min tralla med navdynamo, Brooks-sadel och en rottingkorg.

Er hängivna kund

Katja"