Intervallben, glada crossförväntningar och diskofötter i ett.

Alltså älskade hatade intervallben. Gårdagens spinningpass (som jag för övrigt ledde, superkul!) med Västerås CK var giftigt svettigt och jag känner mig välförtjänt småstel idag. Åh vad jag längtar efter att ha en egen söt liten cross att spola ut syran med! Men snart så. På fredag ska jag träffa en kille som vill sälja sin Ridley till mig. Hoppas den passar! Har jag tur så kanske den får följa med till Karlstad på lördag? Inte för att tävla denna gången, nä inte ännu, men bara för att myscykla lite.

Typ så här:


Idag får det bli corestyrka istället, känner jag slarvat med den träningen sedan mitt knä börjat må bättre. Typiskt men helt fel. Sådant får inte slarvas med.

En helt ocyklig fråga apropå ben förresten, eller snarare fötter. Hur fort växer naglarna egentligen? Känns som de växer för fort när man minst behöver det (säg när man ska åka skidor, eller klättra i trånga skor...) men även för sakta när man som mest behöver att de växer ut! Tänker på min nagellack. Drog på nån konstig glittrig diskolack innan jag och Tony drog på festival i Tyskland i somras. Lyckades aldrig acetona bort det efteråt. Sitter hårt som betongbeläggning på tysk autobahn! Så enda alternativet är att klippa bort lacken i samma takt som naglarna växer. Det är snart december och lacken är kvar. Har konstanta diskofötter...