Cykelkatten: Högsomriga träningsreflektioner.

Hej.

Lustigt detta - jag skriver alltid mindre om min egen cykling, just när jag cyklar som mest. Är säkert så att ni tror att jag inte cyklar speciellt mycket eftersom jag så sällan skriver om min egen träning - men så är det inte. Är bara så att jag oftast är rätt så trött efter passen och vill då ägna min tid åt trevligt hushållsarbete av typen laga god mat, trycka i mig goda mat, mysa järnet samt kanske hinna med ett träffa en kär vän eller två.

Nu känner jag dock att sommarformen börjar ta sig någorlunda och jag har gjort ett antal aktiva val för att renodla min träning med ett enda mål i sikte - att hela tiden bli bättre. Jag ser på min träning ödmjukt och som ett långsiktigt projekt.

Hädanefter tänker jag sammanfatta min veckoträning i inlägg som får bli något av en för mig analytisk och peppande tradition. Vad har gått bra, vad har gått mindre bra, vad ska jag vidare fokusera på och så.

Vi kör helt enkelt.

Den senaste veckans träning har bestått av 40 mil av varierande intensitet. Detta beror på att jag lett tre lugna (typ 25-28 km/h, mycket fokus på klungteknik och säkerhet) klubbpass. Är ju som ni kanske vet motionsledare för Västerås CK och leder intro-, lugn- och medelpass. Slut på detta nu, i alla fall tills vidare. Förstå mig rätt - jag älskar att träffa motionärer och hjälpa dem in i landsvägscyklingens magiska värld. Jag känner dock att det tyvärr inte främjar min egen utveckling då snittfarterna och intensiteterna helt enkelt är för låga. Jag har absolut inget emot ett lugnt pass då och då - om inte annat så för att inte glömma tjusningen med sightseeing-cykling och för att verkligen skölja ut - men att cykla lugnt oftare än väldigt då och då går tyvärr emot mitt långsiktiga mål.

Det stora glädjeämnet (peppar peppar PEPPAR FFS!) är att min rygg svarar bra - eller snarare inte svarar alls vilket är så otroligt befriande. Det har ju varit samma veva i år som förra året - en helvetesstart på säsongen med ryggsmärtor som stoppat mig från att kunna ta i så pass mycket att klungträning blir effektiv - sedan bättre ju längre in på säsongen jag är. Men detta är inte acceptabelt i längden och någonting jag verkligen måste ta itu med redan under höst-/vintersäsongen. Utforma träningen efter det. Men mer om det sedan när det är dags för vinterträning (usch och fy, vill inte ha vinter på ett tag).

Men, sammanfattning (utan transporter hit och dit dårå):

Söndag 23/6 - myspass med Anna och baby-Alva (en ny tjej i VCK, går i mellanstadiet, senig och uthållig, kommer bli en star om hon fortsätter med cykling!), ca tio mil Köping t/r
Tisdag - ledde VCK lugn, fem trevliga mil
Onsdag - småkrasslig, vila
Torsdag - fem mil 1/1-intervaller med VCK, superkul pass, kände att kroppen äntligen började svara som jag ville
Fredag - helvetisk femma (löpning) i de dödliga björnöbackarna - helt trasiga post-intervallben, tur vi badade efteråt
Lördag - ledde VCK lugn, tio mil Köping t/r, baby-Alva var med igen, ren och skär glädje att se henne utvecklas
Söndag 30/6 - fyraochenhalv mil "diskotempo" till Enköping för lite bastuliv med kära Sari. Hade som mål att trycka på i backarna, lyckades rätt väl, ryggen var med mig, benen var ganska pigga ändå
Måndag - hälsade på familjen på Lidingö, beredde dem på det faktum att det vankas lvg-fest där under tiden jag kommer att hänga hos dem under semestern (och nej, jag tänker inte ställa racern i ert sovrum, det var ett skämt)
Tisdag (igår) - fem mil, festliga intervaller med VCK, satans kul men tog ett par-tre mil innan benen kom igång ordentligt. Skönt att det gick fort i slutet, ryggen skrek inte en enda gång och jag började återigen känna att jag lever.

Vill ni spana in mina snitthastigheter och sånt så finns allting blått på vitt här. (Och ja Valle & Co., jag ska lägga över allt på Strava så småningom...)

Veckans bästa

Underbara intervaller med spritinslag. Min typ av körning, tufft, jävligt, roligt och framför allt väldigt givande. Samt det faktum att jag nu kan släppa träningsdjävulen lös då ryggen inte längre tvingar mig bak i klungan.

Veckans sämsta

Att jag fortfarande är hopplöst efter gällande backkörning (även om jag nu vågar ta i eftersom ryggen inte fuckar ur på samma sätt längre). Därför kommer halva semestern ägnas åt backträning. Fan, det är nu jag skulle behöva hänga på Mallis eller i Alperna. Nåväl, spart några semesterdagar, får väl dra med mig någon villig till nåt backigt soligt ställe i höst.

Frida vet hur man får till snygg solbränna (kokosolja är tydligen the shit). Notera mina grymma armar, det är så värt att köra med helhandskar året om