tisdag 2 april 2013

April the 1st means illumination.

Hej.

Jag hade en underbar påskhelg. Med fint besök, härliga långpromenader, grymma middagar, två braiga filmer och självklart Flandern runt som vanns av den mest kompletta favvocyklisten (bland nutida dårå) <3 

(Ni fattar alltså varför jag inte bloggat. Så. Jag har inte gjort en sugar man. Elvis lever etc.)

Och igår

äntligen! 

blev det dags för att ta ut rosen på en premiärtur ute i den friska vårluften. Vilken avslutning.

Jag var peppans pepp och alldeles uppspelt och hittade inte ens min yllekrage så det fick bli halsduk istället. Firade med att stoppa in fossingarna i ett par underbart nya, vita sockor, direkt ur påsen. Är det premiär så är det! Cykelsockor är för övrigt som underkläder. Även om du har långbibs och skoöverdrag på och ingen ser dina sockor så är det ändå självkänslan som räknas.


Jonas med de gyllene cykelhänderna justerade lite random detaljer på rosen. 


Och vi begav oss ut i eftermiddagssolen för att vinka hejdå till Jonas och jag orkar inte hejdå så jag fokuserade på att tänka ut nån bra runda istället. Bestämde mig för gamla goda Rytternevägen (en klassisk VCK-runda)

Jag började med att leda rosen ner till elbakajen och placerade oss båda på en solvarm träbänk. Tog demonstrativt fram dojorna och skoöverdragen och beklädde mina vita rena fossingar. Lite religiöst nästan (ja jag vet jag vet att jag är lite störd).

Satte mig på cykeln och började cykla.


Och plötsligt infann det sig något som de bättre vetande skulle kalla endorfinkick men som jag i min enfald kallar en släng av lycka.

känslan.

farten.

utväxlingen. Campa <3

frihjulsljudet.

stabiliteten.

Åh rosen levererade på en gång och då är jag ändå en vinterkrum halvmesyr till cyklist i dagsläget. En ny cykel då och då borde vara en mänsklig rättighet jämte bra musik och citronte.


Skogen välkomnade mig grön och med strilande (säger man så?) solstrålar genom grangrenarna (fasiken, kommer aldrig lyckas bli poet). Men ni fattar! total salighet.


Dock ett antal otäcka partier, främst i de skugga backarna. Ja ni ser ju. I varje sån backe låg det en mosad bil, otäckt. Fick leka cx och pulsa i snön med hojen på axeln.


Höll 29 km/h fram till Kolbäck, sen kom den festliga motvinden fram till Hallstahammar. Här kan ni se detaljerna för rundan. Klockan blev rätt sent på kvällen så jag nöjde mig med en kortare bananochcappuccino-paus på bensinmacken.


Stod och log för mig själv, stort stort stort.


Och plötsligt blev det lite mer enkelt och mycket mer solklart. Och meningen med livet var återfunnen för dagen.

9 kommentarer :

  1. Härligt! Ja, man är sprallig som en kossa som kommer ut på grönbete när man har lvg-premiär. :)

    SvaraRadera
  2. Trevligt som tusan att få hänga med på din färd, tack! Hmm, Kolbäck...därifrån har jag en god vän även om jag aldrig varit där.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag känner inte en kotte i Kolbäck! Men nice lutning på bron där, suger i låren...

      Radera
  3. Sweet, härligt att du var nöjd med Rosen också... Och nu börjar dom flesta vägar bli körbara också, bara dom i absolut skugga som är isiga, men många har hjulspår så det går att ta sig fram... Det är tamifan fantastiskt, lite som Cancellara... Freaking impressive dude...!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Mm, creepy i skuggan. Men det är petitesser egentligen, blir iofs lite fel på farten dårå för man för hoppa av alt. cykla saktare på de partierna, men jaja.

      Radera
  4. Men vad härligt!! Första turen på nya hojjen, lika härligt att du tog oss med :-) Käcka isfläckar du..herrejisses.

    Jag dubbar vidare ett tag, det dröjer lite innan vintern släpper sitt grepp, fast vill man och känner sig lite våghalsig går det att ta 45:an bland långtradare, vansinnesbilister och bussar. Fast hur kul är det?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag kör kvar dubbat på min alroundhoj men finns faktiskt en hel del isfria vägar redan va folks säger. Usch ja på storvägar :/ Har ett sånt parti jag MÅSTE förbi om jag ska till Enköping (en fin runda annars), alltid lika otäckt.

      Radera
  5. Kul att du fick ut Rosen.
    Jag har en Boardman som har varit ute en kilometer innan den åkte in i trainern hela vintern. Men i helgen då...

    SvaraRadera